Vi håller det rakt och praktiskt. Inget juridiskt snack i onödan, vi är inte heller juridiskt utbildade. Därför berättar vi vad vi vet att ni behöver veta för att fatta rätt beslut i styrelsen.
Vad är EU:s tillgänglighetsdirektiv – kort förklarat
EU:s tillgänglighetsdirektiv (direktiv 2019/882), ofta kallat European Accessibility Act (EAA), är infört i svensk rätt genom Lag (2023:254) om vissa produkters och tjänsters tillgänglighet – i vardagstal tillgänglighetslagen, ATP-lagen eller LPPT. Lagen började gälla den 28 juni 2025 och tillsynsmyndigheten är Post- och telestyrelsen (PTS), med stöd av bland andra Konsumentverket och Mediemyndigheten.
Syftet är enkelt: digitala tjänster, produkter och webbplatser ska fungera för alla – även personer med syn-, hörsel-, rörelse- eller kognitiv nedsättning.
Viktigt att hålla isär två lagar som ofta blandas ihop:
- Webbtillgänglighetsdirektivet (DOS-lagen, 2018:1937) – gäller myndigheter, kommuner, regioner och offentligt finansierad verksamhet. Har gällt sedan 2018–2020.
- Tillgänglighetsdirektivet (LPPT, 2023:254) – nytt från 2025. Gäller privata aktörer som riktar sig till konsumenter, t.ex. e-handel, banktjänster, transport, e-böcker och digital kommunikation.
Berörs er förening eller organisation?
Det här är den fråga styrelser ställer oss oftast. Svaret: det beror på vad ni gör – inte vad ni kallar er.
Offentligt finansierad verksamhet
Om er organisation drivs, styrs eller finansieras av det offentliga (till exempel studieförbund, vissa stiftelser, idéburna organisationer med offentliga uppdrag, skola, vård eller omsorg) omfattas ni av DOS-lagen och har i regel redan behövt uppfylla WCAG 2.1 AA. Här handlar 2026 mest om att säkerställa att tillgänglighetsredogörelsen är uppdaterad och att nya sidor inte brister.
Privata föreningar och organisationer med digitala tjänster
Här blir det intressant. Ni berörs av tillgänglighetslagen (LPPT) om ni:
- Säljer produkter eller tjänster till konsumenter digitalt – t.ex. kurser, medlemsprodukter, biljetter, böcker eller e-handel
- Tillhandahåller banktjänster, betaltjänster eller e-identifiering
- Erbjuder transport- eller biljettjänster via webb eller app
- Publicerar e-böcker eller audiovisuellt innehåll med beställ-TV-karaktär
- Har kundtjänst, hjälpdesk eller teknisk support kopplat till ovanstående
Driver ni en ren informationssida utan försäljning och utan offentlig finansiering? Då är ni sannolikt inte direkt omfattade – men ni har ändå mycket att vinna på att följa reglerna (fler besökare, bättre SEO, starkare varumärke).
Undantag för mikroföretag
Tjänsteleverantörer som har färre än 10 anställda OCH en omsättning eller balansomslutning under 2 miljoner euro räknas som mikroföretag och är undantagna från tjänstekraven. Viktigt: Många föreningar och små organisationer kvalar in här – men undantaget gäller inte om ni samtidigt säljer produkter som omfattas av lagen.
💡 Tips till styrelsen: Gör en formell bedömning på ett styrelsemöte och protokollför den. Att kunna visa att ni utrett frågan är värdefullt om PTS skulle höra av sig.
Vad händer 2026 – tillsynen är igång på riktigt
Året efter att en EU-lag träder i kraft är alltid det år då tillsynen börjar göra sig påmind – och 2026 är inget undantag. Det här är det viktiga att känna till:
- PTS tar emot klagomål från konsumenter som upplever bristande tillgänglighet. En enda anmälan kan starta ett tillsynsärende.
- Sanktionsavgifter och förelägganden kan beslutas när brister inte åtgärdas inom angiven tid.
- Från 1 januari 2026 utökas kraven i public service-området när det gäller vidaresändning av tillgänglighetsfunktioner (textning, syntolkning, uppläst text). Det påverkar vissa mediaaktörer och föreningar som distribuerar innehåll.
- Övergångsperioden innebär att tjänsteavtal som slöts före 28 juni 2025 får löpa i upp till fem år till – men nya avtal och nya tjänster måste följa lagen från dag ett.
- EN 301 549 uppdateras just nu för att inkludera WCAG 2.2, vilket innebär att ribban gradvis höjs.
Kort sagt: 2026 är året då ”vi fixar det sen” inte längre är ett hållbart svar.
Vad måste en tillgänglig webbplats uppfylla (WCAG 2.1 AA i praktiken)
Standarden som ni ska följa heter EN 301 549, och den bygger i sin tur på WCAG 2.1 nivå AA. Här är de viktigaste praktiska kraven, översatt till vanlig svenska:
- Kontrast på text – minst 4,5:1 mellan text och bakgrund (3:1 för stor text). Ljusgrå text på vit bakgrund är en klassisk miss.
- Alt-texter på bilder – alla informationsbärande bilder ska ha beskrivande alternativtext så skärmläsare kan tolka dem.
- Tangentbordsnavigering – hela webbplatsen ska kunna användas utan mus. Testa själv: tryck Tab och försök navigera.
- Tydlig rubrikstruktur – H1, H2, H3 i logisk ordning. Inte bara för SEO – det är avgörande för skärmläsare.
- Formulär med etiketter – varje fält ska ha en tydlig label kopplad till sig.
- Textning på video – alla videoklipp med tal behöver undertexter.
- Fokusmarkering – det ska synas tydligt var på sidan man befinner sig när man navigerar med tangentbord.
- Språkdeklaration – sidans språk ska anges i koden så att uppläsningsverktyg uttalar rätt.
- Responsiv design – sidan ska fungera på mobil, surfplatta och dator och gå att förstora till 200 % utan att innehåll försvinner.
För en WordPress-webbplats är det mesta av det här fullt möjligt att lösa – men det kräver rätt tema, rätt inställningar och en genomgång av befintligt innehåll. Pagebuilders som Elementor Pro kan byggas tillgängligt om man vet vad man gör, men standardmallar har ofta brister som måste åtgärdas.
Tillgänglighetsredogörelse – dokumentet alla glömmer
Det här är den del som nästan ingen har koll på. Lagen kräver att ni publicerar en tillgänglighetsredogörelse på webbplatsen. Det är alltså ett öppet dokument där ni:
- Beskriver hur webbplatsen lever upp till kraven
- Listar vilka delar som inte är tillgängliga – och varför
- Anger alternativ för de som inte kan använda de delar som brister
- Erbjuder en kommentarsfunktion så att besökare kan påtala problem
- Datum för senaste revision
Tillgänglighetsredogörelsen ska vara lätt att hitta – i regel i sidfoten. Saknas redogörelsen är det i sig en brist, även om själva sidan är bra byggd.
Konsekvenser om ni inte följer lagen
Det här vill vi vara ärliga om – panik är onödigt, men naivitet kostar:
- Förelägganden från PTS med krav på rättelse inom viss tid
- Sanktionsavgifter för den som inte åtgärdar brister
- Badwill – klagomål från besökare blir offentliga
- Förlorad upphandling – offentliga uppdrag kräver ofta dokumenterad tillgänglighet
- Sämre SEO – Google premierar välstrukturerade, tillgängliga sidor. Tillgänglighet och synlighet hänger ihop.
Det omvända gäller också: en tillgänglig webbplats når ca 16 % fler potentiella besökare, har lägre avvisningsfrekvens och konverterar bättre. Tillgänglighet är inte bara ett krav – det är en tillväxtmöjlighet.
Checklista för styrelsen inför 2026
Ta upp det här på nästa styrelsemöte. Det är ett rimligt underlag för ett beslutsärende:
- ☐ Formell bedömning – omfattas vi av tillgänglighetslagen, DOS-lagen eller ingen av dem?
- ☐ Teknisk granskning av webbplatsen enligt WCAG 2.1 AA
- ☐ Åtgärdsplan med prioritering – vad måste göras, vad kan vänta, vad kostar det?
- ☐ Tillgänglighetsredogörelse publicerad och uppdaterad
- ☐ Rutiner för nytt innehåll – vem kontrollerar tillgänglighet innan publicering?
- ☐ Utbildning för den som lägger upp innehåll (rubriker, alt-texter, länktexter)
- ☐ Avtal med leverantörer – säkerställ att bank-, boknings- och betaltjänster är tillgängliga
- ☐ Årlig uppföljning – lägg in tillgänglighetsrevision som stående styrelsepunkt
Så hjälper vi på WinWin Support er
Vi jobbar dagligen med WordPress-webbplatser och vet var fallgroparna finns. Genom vår Managed WordPress och våra tilläggstjänster kan vi hjälpa er med:
- Tillgänglighetsgranskning av befintlig webbplats med konkret åtgärdsrapport
- Åtgärder i WordPress – kontraster, alt-texter, rubrikstruktur, tangentbordsnavigering, formulär
- Tillgänglighetsredogörelse anpassad för er verksamhet
- Löpande underhåll så nya brister inte smyger sig in när innehållet uppdateras
- Utbildning av styrelse eller anställda som publicerar innehåll
Vi förklarar det tekniska på ett sätt som en lekman förstår, och vi är raka med vad som är nödvändigt, vad som är rekommenderat och vad som är guldläge. Inga onödiga kostnader – bara rätt åtgärder i rätt ordning.
Vanliga frågor om tillgänglighetsdirektivet 2026
Måste en ideell förening följa tillgänglighetsdirektivet?
Det beror på verksamheten. Säljer ni digitala tjänster eller produkter till konsumenter, eller är ni offentligt finansierade, är svaret troligen ja. Rena informationssidor utan försäljning omfattas sällan – men bör ändå följa WCAG 2.1 AA för att nå fler och undvika klagomål.
Vad är skillnaden mellan WCAG 2.1 och WCAG 2.2?
WCAG 2.2 är en uppdaterad version med ytterligare krav kring bland annat fokussynlighet och rörelsefria interaktioner. Lagen pekar idag på WCAG 2.1 AA via standarden EN 301 549, men standarden uppdateras för att inkludera 2.2. Bygger ni nytt 2026 – sikta direkt på 2.2.
Vem kontrollerar att lagen följs?
I första hand Post- och telestyrelsen (PTS). För vissa områden är Konsumentverket, Transportstyrelsen eller Mediemyndigheten tillsynsmyndighet.
Vad är en tillgänglighetsredogörelse?
Ett offentligt dokument på webbplatsen som beskriver hur ni uppfyller tillgänglighetskraven, vilka brister som finns och hur besökare kan rapportera problem. Det är ett lagkrav – inte en rekommendation.
Hur lång tid tar det att tillgänglighetsanpassa en webbplats?
Från några dagar till flera månader, beroende på webbplatsens storlek och nuvarande skick. En första tillgänglighetsgranskning ger svar på omfattningen och tar oftast bara någon timme.
Har ni frågor om hur er förening eller organisation berörs? Ställ en fråga, så tittar vi på er webbplats tillsammans.
